Konst och frisyrer

Idag har vi varit och tittat på vernissage och catwalk med konstfulla frisyrer. Det var ett trevligt arrangemang där konsten var i fokus och gestaltades på olika sätt.

 Extra kul för oss var att vår Ida var med som hårmodell.

Ingen look för vardagen precis, men den gjorde sig bra på catwalken!

Habla Español!

Ikväll har jag och maken börjat läsa spanska på kvällskurs. Jag har länge gått och tänkt att när barnen blir större vill jag lära mig flera språk. Jag vill kunna föra enkla konversationer, kunna artighetsfraser, beställa mat på restaurang, och handla i affär på spanska, tyska, franska och italienska. Nu har vi alltså börjat med spanska. Första lektionen var jättekul! Vi är ett gäng vuxna elever som går in för spanskan med liv och lust!

Nu blir det till att se fler spanska filmer framöver, för att försöka lyssna in språkmelodin. Jag är väldigt förtjust i Pedro Almodovars filmer. Spanska viner och Tapas, ska vi unna oss ibland för att komma in i rätta stämningen.

Bilden är tagen för en vecka sedan i härliga Barcelona.

Vicky, Cristina, Barcelona

Igår kväll såg jag och maken filmen Vicky, Cristina, Barcelona. Vi såg den på bio för flera år sedan och tyckte att den var bra. Nu ville vi se om den eftersom vi har bokat en resa till Barcelona.

Woody Allen fick en del kritik att filmen var som en lång reklamfilm för Barcelona. Jag tycker att den är både intressant och välspelad. Visst blir man sugen på att resa till Barcelona när man ser den, men den är också fylld av komplicerade relationer och frågor om kärleken och livet.

Jag var i Barcelona tillsammans med mina bästa väninnor för ett par år sedan och blev positivt överraskad av denna vackra stad.

Det känns fantastiskt att kunna återvända tillsammans med maken. Vi ska ha en liten kärlekssemester.

Men en del kultur ska vi nog hinna med också. Besöka La Sagrada Familia till exempel.

Vindens skugga

Veckan som gick har jag jobbat grymt mycket. Vi har haft mycket att göra på min avdelning, så jag har varit trött när jag har kommit hem. Min trädgård och mitt hem har jag försummat, istället har jag slukat den här boken; Vindens skugga, så fort jag har haft en ledig stund. Det är den bästa bok jag har läst på mycket länge! Kanske den bästa någonsin.

Vindens skugga är kanske en sorts deckare eller en dramatisk kärleksroman, jag har svårt att sätta etikett på den. Den utspelar i Barcelona i mitten av 1900-talet. Jag började läsa den för att jag var nyfiken på att läsa något av en spansk författare. Jag blev fullständigt betagen i såväl språket som berättelsen. Jag hade inte väntat mig så mycket vackra ord och så mycket passion i en roman skriven av en spanjor. Hade det varit en fransman eller en italienare hade jag inte blivit så förvånad. Nu är jag nyfiken på att lära mig mer om Spanien och det spanska folket. Jag och maken har planerat för en liten tur till Barcelona under hösten.

Små vita lögner

Idag har vi firat Mors-dag. Själv fick jag frukost på sängen och ett par nya joggingskor. Sedan var vi i Horn hos min mamma och firade henne.

Det passade bra med frukost på sängen just idag. Jag var jättetrött i morse eftersom jag satt uppe sent i går kväll och såg en fransk film på Netflix. Små vita lögner hette den. Den var riktigt bra! Jag är väldigt förtjust i franska relationsdramer.

Den här filmen handlar om en grupp vänner i Paris, som åker på semester tillsammans till franska Atlantkusten. De har som tradition att tillbringa semestern tillsammans i en av vännernas flotta strandhus. Detta år har en i gänget råkat ut för en svår motorcykelolycka, så han blir kvar på sjukhus i Paris. Historien är sorglig, men den berättas på ett varmt och humoristiskt sätt.

Ödelagd

Jag varvar trädgårdslitteratur med skönlitteratur under min sjukdomstid. Nu har jag läst ut Ödelagd av Henrik Valentin. Boken är skönlitterär men bjuder på massor av trädgårdsinspiration! Jag tyckte om den både som roman och som inspiration. Det handlar om Helena som efter 30 års äktenskap blir utbytt mot en yngre hustru och därigenom förlorar såväl sitt hus som sin ögonsten trädgården. Helenas väg tillbaka efter chocken och sorgen blir jobbig men utvecklande och spännande. Det är nästan sorgligt att det gick så fort att läsa ut boken, för jag tyckte mycket om personerna i den. Det nya kontaktnät av vänner som Helena bygger upp är så trevligt att man skulle vilja dröja sig kvar där lite längre.

Henrik Valentin var förresten med i Trädgårdstoppen med sin egen trädgård nyligen. Nu är jag sugen på att läsa en annan av hans böcker Lusten att Trädgårdera.

Konsten att tala med en änkling

Jag jobbade natt mellan lördag och söndag. Kände mig lite krasslig, så jag tog tempen på mig själv. Jag hade 38,6 i temp. Det blev till att åka hem och lägga sig. En otäck hosta har jag fått också. Jag låg till sängs hela dagen igår.

Det gäller ju att se det från den ljusa sidan, jag fick äntligen tid att läsa ut min bok "Konsten att tala med en änkling". Den var verkligen bra! Jag skrattade och grät om vartannat. Boken handlar om Doug som träffat sin drömkvinna och sedan förlorat henne. Han är änkling innan han fyllt 30 år. Nyckelpersoner i boken är Dougs vilda tvillingsyster Claire, som bestämmer sig för att Doug ska ut på singelmarknaden igen, och Russ, Dougs strulige styvson som hellre vill komma och bo med Doug än med sin biologiska pappa.

Handlingen i boken och även karaktärerna är ganska tillskruvade på ett tragikomiskt sätt. Jonathan Tropper har liknats vid en amerikansk Nick Hornby. Det ligger nära till hands, men jag får associationer till Pedro Almodovars filmer, till exempel "Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott". Jag tycker att det finns något medelhavsländskt i Dougs familjerelationer. Det ryktas att film är på gång och den vill jag absolut se!

My week with Marilyn

Marilyn Monroe fortsätter att fascinera oss, med sin skönhet och charm och sitt tragiska livsöde, många år efter sin död. Filmen My week with Marilyn är en rörande och vacker film, som handlar om en ung man som vill komma in i filmbranschen och får tillbringa en vecka med filmteamet under inspelningen av Prinsen och balettflickan. Michelle Williams lyckas fånga Marilyn Monroes kroppsspråk på ett fantastiskt sätt! Det är faktiskt i de "osminkade" scenerna hon liknar Marilyn allra mest.

Jag läste boken Blonde av  för en tid sedan och tyckte att den var otroligt bra! Joyce Carol Oates skildring av Marilyn Monroe stämmer mycket väl överens med porträttet som visas i filmen My week with Marilyn. Kenneth Branagh gör en riktigt bra roll som Sir Laurence Olivier. Även Judi Dench och Emma Watson finns med i rollistan. Eddie Redmayne som spelar huvudrollen är så bra att man tror att allt händer på riktigt!

Sonjas sista vilja

Jag har jobbat väldigt intensivt den senaste tiden. Därav min dåliga uppdatering på bloggen. När jag har kommit hem från jobbet har jag varit så trött att jag inte har orkat vara kreativ. Däremot har jag lagt mig med en avkopplande bok och drömt mig bort lite. Som sådan avkoppling passade Sonjas sista vilja alldeles utmärkt! Den kräver inget eget tankearbete eller någon fantasi. Allt är underbart och serverat.

Det handlar om Sonja som dör i förtid. Hon har inte berättat för sina bästa väninnor att hon är stormrik. Genom sitt testamente tvingar hon sina väninnor att lämna sina inrutade liv för att istället leva ut sina drömmar.  Sonja har planerat allt in i minsta detalj. Från graven styr hon sina väninnor med järnhand och får dem att uppleva självförverkligande, hitta kärleken och fördjupa sin vänskap. Jag kan inte säga att jag längtar efter att läsa uppföljaren. Det känns lite som att ha ätit för mycket godis, man är alldeles för mätt på sötsaker. Men någon gång framöver, när livet känns tufft, och jag vill fly in i en rosa bubbla och bara äta godis, då kanske jag letar reda på Sonjas hemlighet som är den fristående fortsättningen.

Till offer åt Molok

Jag vet inte varför jag inte har läst någon bok av Åsa Larsson tidigare. Nu har jag i alla fall läst Till offer åt Molok och jag älskade den! En deckare helt i min smak! Jag hade läst recensioner om den och visste att jag ville läsa den, men jag trodde att jag började med den i fel läge. Jag hade nämligen precis avslutat romanen Nathalie som handlar om en passionerad fransyska i soliga, varma Frankrike. Nu kastade jag mig upp i mörkaste, kalla Lappland. Men efter bara några sidor var jag fast!

Det finns något tryggt och pålitligt över norrlänningar. Ja inte skurkarna förstås, men huvudpersonerna i Åsa Larssons bok tar jag till mitt hjärta förbehållslöst. Där finns också ett antal hundar som jag tycker att jag känner väl. Jag kanske inte kommer att läsa Åsa Larssons tidigare böcker, men jag kommer att kasta mig över hennes nästa bok! I alla fall om den handlar om Rebecka Martinsson, hundföraren Krister och deras hundar.

Till offer åt Molok blev belönd med Svenska Deckarakademins Pris för Bästa Svenska Deckare 2012.

Berättelsen om Pi

Idag var Fredrik och jag på matiné med pojkarna. Vi såg Berättelsen om Pi. Den var ännu mer storslagen är jag hade väntat mig. Den var vacker, hemsk och underbar på samma gång. Bilderna tog nästan andan ur mig! Då såg vi den ändå inte i 3 D.

Det är en film som får en att fundera över de stora frågorna. Man kan se den som en spännande saga, men den handlar egentligen om utmaningen i att vara människa och att leva och överleva i den här världen. Det är i alla fall ingen film jag kommer att glömma i första taget.

Hugo Cabaret

Igår kväll satt Fredrik, jag och Olle 8 år och tittade på filmen Hugo Cabaret av Martin Scorsese. Jag tyckte att det var en mycket stark film! Nästan lite för dramatisk för en 8-åring. Den handlar om föräldralöse Hugo som bor i klocktornet på järnvägsstationen Gare d´Orsay i 30-talets Paris. Han drar upp klockorna och försöker laga en robot, som hans pappa arbetade med innan han dog. Han tror att om han kan laga roboten ska han få ett meddelande från sin döde far.

Filmen är en hyllning till filmkonsten. Den är välspelad och innehåller mycket hjärta. Hugo säger vid ett tillfälle: "Maskiner innehåller bara precis så många delar de behöver. Jag tänker mig att världen är som en enda stor maskin. Du och jag är delar i den maskinen och vi är här för ett syfte."
Hugos reflektion är så fin tycker jag. Han menar att det inte finns några onödiga människor, även om det kan verka så ibland. Inga människor är onödiga eller värdelösa! Därför är det också viktigt att vi är rädda om varandra.

Nathalie : en delikat historia

Jag tror inte att det finns några som behärskar romantik på samma sofistikerade sätt som Fransoserna! Nathalie : en delikat historia är en underbar roman som jag fick av min mamma i julklapp. Den handlar om Nathalie, som förlorar sitt livs kärlek efter bara några år, och tror att hon aldrig ska kunna älska igen. Så träffar hon en lätt bortkommen svensk; Markus och romantik uppstår på ett dråpligt men gulligt vis.

Det var roligt att läsa om hur vi svenskar uppfattas av fransmännen. Markus är stel och klumpig, men mycket omtänksam och godhjärtad. Författaren blandar in recept, litterära citat, fakta och musikstycken lite här och var på ett charmerande sätt. Boken får mig att längta till Frankrike, eller i alla fall efter fler franska böcker, fransk musik, film, fransk mat, Champagne och höga klackar!

The Artist

Jag har åkt på influensan tror jag, för jag har knappt tagit mig upp ur sängen på två dagar. Jag har haft en grym huvudvärk, ont i kroppen och huden. Men ikväll var det lite bättre och jag tog mig ut till TV:n och såg The Artist på  DVD.

Jag tyckte att det var en fantastiskt snygg och välgjord film! Den var lite sorglig, men annars kan det inte bli så där vackert. Miljöerna, kläderna och skådespelarna var underbara! Man önskar nästan att man levde på den där tiden  -20- 30- talet, det verkade så glamoröst.

The Descendants

Vi såg en bra film i helgen, The Descendants. George Clooney gör en trevlig roll som en lite slätstruken advokat, vars fru råkar ut för en svår olycka. Han upptäcker att hans livliga hustru har varit otrogen och att hans två döttrar har stort behov av föräldranärvaro. Eftersom han inte varit särskilt närvarande i sitt hem och med sin familj får han mycket att ta itu med. Flickan som spelar den äldsta dottern gör en kanonroll!

Filmen fick mig att fundera lite över hur man själv skulle vilja bli ihågkommen av sina närmaste om man plötsligt rycktes bort av en olycka eller sjukdom. Om man gör något dumt kanske man inte får chansen att rätta till det eller be om förlåtelse.

Skyfall

Har precis kommit hem från biobesök tillsammans med maken. Vi såg Skyfall. Det var spännande underhållning med en hel del nostalgi. Javier Bardem gör en bra roll som skurk, riktigt läskig! Adele sjunger fina ledmotivet och Daniel Craig är en riktigt tuff Bond.

Snälla Ida var hemma med sina yngre bröder, så att jag och maken kunde gå ut och äta, och sedan gå på bio. Det är sådant som förgyller i höstrusket.

Potensgivarna

Jag fick ett tips av en arbetskamrat om den här boken för ett tag sedan; Potensgivarna. Jag köpte med mig den när jag åkte till Las Palmas på semestern. Sedan låg jag där och skrattade högt på stranden medan jag läste. Jag skrattade så mycket att min dotter Ida villa läsa den också. Hon satt på planet på hemresan och skrattade högt. Det är verkligen en härlig bok! Jag kommer absolut att läsa något mer av Karin Brunk Holmqvist.

Blodläge

Jag låg på stranden i Las Palmas och läste ut Blodläge av Johan Theorin. Jag hade låga förväntningar eftersom jag läst några recensioner, där boken inte alls fick lika mycket beröm som Johan Theorins tidigare böcker Skumtimmen och Nattfåk. Jag tyckte däremot mycket om Blodläge. Den var inte riktigt lika otäck som de tidigare böckerna, men jag tyckte mycket om personbeskrivningarna. Jag blev gripen av handlingen och relationerna också. Johan Theorin tillhör absolut en av mina absoluta favoritförfattare just nu!

Vila i frid

Har just läst ut Vila i frid av Sofie Sarenbrant. Den var riktigt spännande! Jag har aldrig varit på Yasuragi Hasseludden, men jag kan nog tänka mig att åka dit, även om boken var otäck. Jag har läst Sofie Sarenbrants tidigare böcker också, Vecka 36 och Istället för dig och jag tycker att hon har utvecklats. Vila i frid är den klart bästa boken! Jag gillar att hon gör ganska "oförskönade" personporträtt, och hennes berättelser är ganska oförutsägbara.

Skumtimmen

Jag har läst två riktigt bra böcker senaste tiden. Båda är skrivna av Johan Theorin. Den första jag läste var Skumtimmen. Den utspelar sig på Öland och handlar bland annat om en liten pojke som försvinner. Boken är  mycket spännande och personporträtten är ovanligt sammansatta och trovärdiga.

Jag var på Öland förra veckan i jobbet och bodde då på Strand i Borgholm. Då upptäckte jag till min stora glädje att de har börjat filminspelningen av Skumtimmen. Filmteamet bodde på Strand, så de åt frukost i matsalen bland alla andra hotellgästerna. Lena Endre var en av skådespelarna. Jag ser fram emot att se filmen!

Den andra boken heter Nattfåk. Det ryktas att även den ska bli film. Den är jag inte säker på att jag vågar se. Det är sällan jag får hjärtklappning när jag läser en bok, men den här var så otäck att jag var tvungen att lägga den ifrån mig en stund då och då för att lugna ner mig. Men bra är den! Minst lika bra som Skumtimmen.