Något av det som Stephen R Covey tar upp i sin bok är att det är bra att tänka igenom vad just jag har för värderingar och vart jag vill komma i livet. Om man inte gör det är det lätt att man lockas att göra saker som andra människor vill att man ska göra. Man kan lockas av reklam, avundsjuka eller något annat. Då kan man hamna där man inte alls hade tänkt sig. Om jag har fel karta är det svårt att hitta rätt. Om jag vill till en viss plats i London men jagar runt med en karta över Paris, hjälper det inte hur hårt jag kämpar eller skyndar mig på. Jag kommer bara snabbare fram till fel plats. Det gäller att hitta sin inre kompass enligt Covey. Alltså ska jag fråga mig om det jag gör hjälper mig att komma dit jag vill eller inte. Stämmer detta med mina inre värderingar?
Mycket i boken handlar om ledarskap. Jag är inte så intresserad av ledarskap, annat än som förälder, men där är det ju verkligen viktigt! Man kan också se det som att man leder sig själv. Här är ett exempel på Stephen R Coveys klokskap:
Jag är övertygad om att också föräldrar alltför ofta sitter fast i ett ledningsparadigm och tänker på kontroll, rationalitet och regler istället för vägledning, mening och familjekänsla. Och i vårt personliga liv saknas ledarskap i än högre grad. Vi försöker leda det rationellt, ställa upp och nå mål innan vi ens klargjort våra värderingar.Covey menar vidare att rationell ledning utan effektivt ledarskap är "som att ställa däckstolarna i prydliga rader på Titanic".
Det finns många bra övningar i boken. Jag är säker på att det stämmer överens med mina inre värderingar att pröva några av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar