Summa sidvisningar

lördag 18 juni 2011

Stilla dagar i Mixing Part

När jag läste Erlend Loes bok Naiv Super älskade jag den så mycket att jag tvingade mina närmaste att läsa den. De älskade den också. Stilla dagar i Mixing Part kommer jag inte tvinga någon att läsa. Den är så skruvad och absurd. Huvudpersonerna är inte särskilt sympatiska och deras utveckling går inte åt det positiva hållet i boken. Jag kan inte säga att jag känner någon som jag vill rekommendera denna bok till. Inte desto mindre älskade jag den här boken också.

Nästan hela boken är uppbyggd av dialoger. Den är mycket lättläst, men det gäller att vara uppmärksam för att förstå vem som säger vad. För ett antal år sedan läste jag några poäng litteraturvetenskap på högskola. När vi läste något av Kafka var det många i gruppen som bara tyckte att det var knäppt. Jag blev istället glad och upprymd av det. Den känslan får jag av den här boken också. Erlend Loe vet att världen är galen. Människor gör knäppa och helt ologiska saker. Trots det finns det hopp för oss allihopa. Pär Johansson (Glada Hudik-teatern) talar om normalstörda människor. Det är ett bra uttryck tycker jag. Om du vill bejaka det knäppa inom dig kan du gärna läsa Erlend Loes Stilla dagar i Mixing Part.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar